Påsk-kråka
Det var påsk. Överallt fanns chokladägg, fruktgodis och andra godsaker. Underbart tyckte Kråkan som åt så mycket hen kunde. Till och med chokladglass!
Det som däremot störde Kråkan med påsken var att den handlade om kycklingar. De var överallt. Gula kycklingar, rosa, turkosa, randiga och prickiga kycklingar. Men inte en enda kråkunge. Inte i någon färg eller form. Det kändes orättvist!
Kråkan satt vid sitt köksbord och skopade i sig glass och tittade på brickan med påskgräset hen odlat och kycklingarna där. Kråkan hade egentligen inget emot kycklingarna, men påsken borde ha plats för andra fåglar också.
Här måste göras något! Kråkan slickade av chokladglassen från tallriken och skyndade sig iväg till Korints salong.
- Korint, har du skyltar?, ropade Kråkan redan från dörren.
- Tyst, sa Korint och lade vingen över näbben.
- Jag har en kund.
Längst bak i butiken satt en okänd fågel med en frisörkappa på sig. Och det var inte klokt, kunden hade fått en frisyr som påminde om en påskkycklings huvud. En liten gul tofs som spretade åt alla håll.
Kråkan blev utom sig.
- Varför stjäl kycklingarna påsken?, skrek Kråkan och stirrade på Korint och på kunden.
Korint satte snabbt vingen runt kundens huvud och verkade rätta till fjädrarna och sa:
- Kråkan, jag kan kamma dina fjädrar och tvätta bort den där bruna fläcken om du kan vänta en stund.
- Vilken brun fläck?, frågade Kråkan och och började torka sig. Det var visst chokladglass runt hela näbben.
- Jag kom inte hit för att bli kammad, utan för att få rättvisa för påskkråkorna. Fattar du det!
Kråkan var riktigt upprörd. Och tyckte hen hade all rätt att vara det.
Korints kund såg förvånad ut, men verkade nöjd med sitt nya utseende. Kunden smet förbi Kråkan och gick ut från salongen.
Då sa Korint:
- Kråkan, du är min vän och jag hjälper dig så länge jag kan. Men om du skrämmer bort mina kunder kommer min salong att gå dåligt. Så du får inte skrika så där här.
- Säg nu istället, vad är det egentligen som oroar dig?
- Det finns inga påskkråkor!, sa Kråkan och sänkte näbben. Jag behöver en skylt för att protestera.
- Jasså, en skylt. Det har jag, sa Korint och drog fram en gammal trafikskylt från baksidan av huset.
- Här, varsågod. Vad ska du skriva på den?
- Det ska stå "Påsken är för kråkor, eller alla faktiskt. Åtminstone lite," svarade Kråkan och tog tag i skylten.
- Du gör en viktig sak, sa Korint som förstod Kråkans irritation.
- Vad sägs om att du skriver “GLAD PÅ TILL ALLA” på skylten? Sedan kan du gå runt på Fågelberget och önska alla en glad påsk. Då kan du vara Påsk-kråkan!"
Korint var ganska imponerad av sin egen idé.
Kråkan slickade sig om näbben. Det fanns fortfarande glass i mungipan. Och det smakade gott.
- Jag gillar din idé, Korint. Jag vill vara Påsk-kråkan och önska alla en glad påsk. Det är en jättebra idé!.
Och så blev Kråkan Påsk-kråkan och önskade alla en glad påsk.
Prata om:
Hur kände sig Kråkan från början? Varför?
Kråkan kände sig först orättvist behandlad eftersom påsken fokuserade på kycklingar och inte inkluderade andra fåglar som kråkor.
Vad beslutade Kråkan att göra?
Kråkan beslutade att göra något åt situationen och skapa en skylt för att protestera.
Vilken styrka använde Kråkan?
(beslutsamhet och kreativitet åtminstone) Kråkan använde beslutsamhet och kreativitet för att ta itu med problemet.
Vilken styrka använde Corinthia?
(vänlighet, social intelligens och kreativitet åtminstone) Corinthia använde vänlighet, social intelligens och kreativitet för att hjälpa Kråkan och komma på idén att bli Påskkråkan.